Insikt?
Idag fick jag en tankeställare.
Jag såg mig själv (naken) i spegeln och kände mig helt galet äcklad.
Seriöst? Hur fan kan man låta det gå så här långt? Jag kan inte skylla på att jag har fött två barn bla bla bla... Det funkar inte. Det är jag som lever i/med den här kroppen och måste fasen göra nåt åt saken nu. Nu på direkten!
Hmm, ska jag börja på måndag? Så som man [alltid] gör? ;)
Jag har försökt gå ner i vikt några gånger förut. Halvhjärtat. Tröttnat efter några dagar och "accepterat" mig själv. Skitsnack. Jag har inte alls accepterat mig själv.
Allt handlar om disciplin.
Man vet att man måste ut och röra på sig- Men gör det då!
Man vet att man inte ska äta den där godisen- Men gör inte det då!
Man vet att man ska äta nyttigt och helst ganska regelbundet.
Är det inte bara lättare att göra rätt från början, så slipper man massor med dåligt samvete, fett på olämpliga ställen och ett galet sockerberoende.
Nu mina vänner, nu börjar mitt nya liv.
Är det någon av er som har lust att följa med på min resa?
Postat av: Agnieszka- 2barnsmorsan
I´m in!
Postat av: emlisch
jag vill såklart- började själv i måndags =) kramar
Postat av: Mira
Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!
Trackback
