Orolig

28 maj fick jag reda på att jag kom in på utbildningen som jag hade sökt. Yeeey!!!

Första dagarna var jag mitt uppe i ett lyckorus. Ett stort rosa moln. 

När lyckokänslorna började svalna av så började jag vänta. Vänta på alla papper som skulle dyka upp i brevlådan med all info om vad som kommer hända och ske i mitt liv i framtiden. 

Det brevet har lyst med sin frånvaro i över en månad. Jag har skickat sms (jag och rektorn har haft sms-kontakt förut), jag har skickat mail (vi har haft kontakt via mail oxå) samt att jag har ringt. Jag hatar att ringa. Det är bland det värsta jag vet. 

Idag kom ett sms med svar på alla mina frågor och en stor sten försvann från mina axlar. 

Tack gode Gud. 

Kaoset som hade startat i min hjärna. 

Tänk om det inte blir någon utbildning?

Tänk om jag inte kom in, att de tog fel på person? 

Tänk om. 

Jag känner verkligen att jag är "färdig" på mitt jobb. Jag är färdig med flygplats och jag är färdig inom bevakning. 

Snart är det augusti och då sätter jag mig i skolbänken igen. Om jag längtar? Oh ja. 

Det kommer att bli jobbigt. Jag är inte van att sitta still, lyssna, skriva och absolut inte van att skriva tentor. Jag är inte van att pendla 10mil till skolan och 10mil hem igen- varje dag. Men jag längtar. 

Det här kommer att bli så bra. SÅ bra. 

2014-06-30 @ 18:30:18 SoffiZ liv ♥ Permalink

JAPP, det kommer bli så bra så :) Grattis än en gång :D

Kommer bli super de här ju 💗 så glad för din skull.

Åh vad roligt för dig! Låter spännande:-) Vad är det för något du ska läsa? Själv har jag också sökt in till skolor för att eventuellt börja läsa men ska jag vara helt ärligt vet jag inte hundra vad jag vill läsa. Det enda jag vet är att jag också är trött på det jobb jag har nu och att jag vill komma vidare:P En måste våga satsa ibland:-)