Rånad??

Runt 18 tiden idag låg jag i sängen, glodde på film och ammade Towa.

Plötsligt plingade det på dörren och jag hörde Oliwer rusa ut från sitt rum för att öppna. Innan jag hann reagera hade jag bokstavligt talat slitit bort Towa från tutten, lagt tillbaka tutten på sin plats och gått ut i hallen.

Snubben som plingat på dörren stod redan i hallen. Han sträckte fram handen och hälsade med sitt namn. Han pratade "nysvenska" och bröt på nåt språk. Han förklarade att han pluggade i Katrineholm och att han målade.

Han visade sina tavlor, ca 10 st, jättefina och förklarade att han ville ha 95kr st för dem. Han klappade Zelda och pratade om allmänna saker. Om mina grannar som hade köpt tavlor av honom och om hans systerdotter.


Jag förklarade att jag inte hade några kontanter. Han frågade om jag ville "paxa" någon tavla så kunde han komma tillbaka imorgon. Jag visste inte vad jag skulle säga så jag sa att han kunde komma tillbaka imorgon, men jag paxade inget.


Nu till frågan.
När han kom in i hallen och stängde dörren bakom sig så var jag helt säker på att vi skulle bli rånade och mördade. Jag var ju ensam hemma med barnen och jag skulle aldrig öppnat dörren om jag hade sett honom innan. Inte för att han inte såg trevlig ut, för han såg väldigt bra ut, utan för att jag inte visste vem han var.

Oliwer är alltid så snabb på att springa och öppna dörren så fort det plingar- vilket inte är speciellt bra.
Jag brukar undvika att öppna när det plingar på dörren och skulle gärna "installera" ett titthål.


Är det bara jag som är "rädd" för att det kan vara någon skummis?


Jag antar att jag ser på för mycket "skit" på tv. Men man kan aldrig vara helt säker när det kommer någon som man inte känner.

Det mest konstiga med den här snubben var att Zelda skällde inte.
Hon skäller på alla, utom den närmaste familjen.



Nu till det väsentliga, vad ska jag göra imorgon?
Han ska komma tillbaka ungefär samma tid. Ska jag binda fast Oliwer nere i källaren så han inte öppnar dörren och gömma oss tills han har gått härifrån, eller ska jag vara en vuxen och modig kvinna, öppna dörren och säga vänligt men bestämt att vi inte ska ha nåt?




Behöver jag säga att jag nästan aldrig svarar i telefon när det står "Okänt nummer" ;)

Postat av: Milla - Mamma till SagaBus & Lillebror

Jag gillar inte heller när det kommer okända och plingar på, men nu börjar jag bli så jäkla trött på dom så nu säger jag nej på ren autopilot ;)

Så antingen tejpar du fast Oliwer på hans rum eller så ringer du mej så kan jag säga nej åt snubben ;)



Kramar

2011-12-02 @ 23:02:04
URL: http://sagabus.blogg.se/
Postat av: Sandra

Tycker också det är läskigt. Och har tyvärr svårt med försäljare... När vi nyss köpt huset kom en och undrade om mina föräldrar var hemma... fniss Och sen lurade han på mig en brandsläckare. Bra grej, men dyr!

Jag skulle inte öppna... Lås dörren och kryp ner under en filt med en bra film du och barnen! Det hade jag gjort ;0)

2011-12-02 @ 23:46:02
URL: http://guppyns.blogg.se/
Postat av: Maya

Åhh dags att lära sonen att HAN inte får öppna mer än om mamma eller pappa är där!

Annars vet man inte vad som kan hända!

Viktigt att förklara att vuxna öppnar inte barnen och att han förstår.

Ha en underbar lördag!

Kram Maya

2011-12-03 @ 06:43:07
URL: http://mayashideout.blogspot.com/
Postat av: Sofie

Ja undra om man inte ser förmycket skit på TV..Men och andras sidan är det ju på nyheterna varje dag om sån lustigheter som hänt.



När jag jobbade igår skulle jag ner i tvättstugan, hade aldrig varit där innan. Jag var livrädd. Massa kolsvarta gångar nere i källaren (hyreshus) och inga fönster någonstans! Rätt som det är kunde det komma massa ljud som jag inte kunde placera (förmodligen ekon från övriga hyresgäster men nej det trodde ju inte jag..) Jag höll mobilen i ena handen hela tiden så jag skulle kunna ringa fort om någonting hände. Haha i efterhand låter det mer komiskt än läskigt men jag förstår dig precis. Jag tänker ofta såna tankar...

2011-12-03 @ 07:44:16
URL: http://www.zouphie.blogspot.com
Postat av: Johanna Arogén

Jag och min familj har precis flyttat från ett område i Umeå där man helt enkelt inte öppnar dörren om man är själv hemma. En gång gjorde jag det, vilket ledde till att jag fick ringa polisen och min dotter som då var två år är fortfarande rädd när det ringer på dörren. Helt sjukt. Nu bor vi mycket säkrare (alltså inte på bottenvåningen där besökaren kan titta in genom fönstret, utan på sjätte våningen) med titthål, och jag skulle aldrig öppna om det inte är någon vän eller familjemedlem (om jag är själv hemma). Jag ber personen i fråga komma tillbaka när min man är hemma (genom den stängda dörren).

2011-12-03 @ 10:00:54
URL: http://johanna.livskick.nu
Postat av: tezza

nej usch jag tycker det är riktigt otäckt. o h'r där vi bor nu så vet man ju ldrig vem det är. dom kan ju gå in genom 3 olika portar med. jag öppnar aldrig om jag inte vet vem det är.

2011-12-03 @ 12:23:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


Trackback
RSS 2.0