SoffiZ- Oliwer och Towas mamma:) -

Min förlossning!

Jaha då ska jag försöka ge mig på det här.

Lördagen den 5 juli 2008.

Vi va en sväng på stan och inhandlade lite grejer till kvällens fest med tema hårdrock.
Efter en god grill-middag hos mina föräldrar styrde vi mot Träffen där festen skulle hållas.

Det var en supertrevlig fest och massa skojigt folk! Många av Darlingens gamla kompisar, så han fick väl i sig lite för mycket alkohol. Hehe, det tänkte väl inte vi på. "Det här är sista gången jag dricker alkohol innan bebben kommer!!" Va bland det sista Darlingen sa i bilen på väg in till festen. Oh Yes vad rätt han hade=)

Det sista som en av Roffas kompisar säger till mig är "Imorgon när du vaknar för att gå upp och kissa, väck Roffa och säg att vattnet har gått! Då blir han super nervös!" Hehe jaaa, Stefan, så skulle du aldrig sagt!

Vi åkte hem från festen ganska tidigt, så vi kom i säng vid 2 tiden.
Vid 4 tiden gick jag upp för att kissa (som vanligt. Hann nästan till toaletten. Med ca ett steg kvar så kom det lite vätska. Jag tänkte inte så mycket mer på det, tänkte väl att jaha, lite kiss, det kommer så mycket konstigt när man är gravid.
Så jag bytte trosor och gick o la mig i sängen och somnade igen. Nästan exakt en timme senare händer exakt samma sak, jag bir kissnödig och går upp, ett steg från toan kommer det vätska igen. "Vaa igen...?" tänkte jag, men bytte trosor igen och gick o la mig igen.
Ytterliggare en timme senare vid klockan 6, vaknade jag igen och gick upp för att kissa. Jag hann till hallen och där bokstavligen forsade det ut. "Herre jävlar!!! Inte kan det va vattnet som gick nu?? Bebben ska inte komma än på jätte länge!!!" Var mina enda tankar. Jag sitter på toaletten ganska länge och tankarna flödar hit och dit! När jag bedömmer mig som "klar" (Det rinner ju lite hela tiden) Sätter jag på mig nya trosor igen och hämtar datorn.
Slår upp "När vattnet går". Läser lite och försöker samla mina tankar.
Sätter mig i ett varmt bad i en halvtimme och planerar hur jag ska berätta det för Roffa.

Jag kliver upp från badet och ringer till förlossningen.

-Förlossningen Barnmorska....(Namnet har jag glömt)
-Heeeej, säger jag, jag är gravid och tror att vattnet har gått.....
-Okej, vilken vecka är du i???
-Hmmmm jaaaa, 34??
-Okej, det låter inte bra, kan du berätta hur det gick till??
-Jag berättar hela historian och avslutar med att jag badade i 30min.
-Du får absolut INTE bada!! Det har med infektionsrisken att göra!
-Okej.... Men nu har jag gjort det....
-Jag vill att du tar med dig din BB-väska och sambo och kommer in till förlossningen. Du kan ta det ganska lugnt, men kom in.

Hopp tänker jag och går in o väcker darlingen som fortfarande är full. Då är klockan ca 7.15
-Duuu, vakna, vi måste åka in till förlossningen nu, för att vattnet har gått och Stefan sa att jag skulle väcka dig och säga så, men nu är det sant för vattnet har faktiskt gått! (Den meningen sa jag ungefär på nån sekund, utan att andas)

Jag släpar fram BB-väskan, Tittar i den. Där i ligger typ 20 olika klädesplagg till bebisen och typ ett par byxor, en t-shirt, en bikini och ett par trosor till mig. Jag packar om lite snabbt. Lägger ur ganska mycket av bebisens kläder och lägger i några mer plagg till mig. Roffa hämtar toalettsakerna och lägger ner. Han fick även med sig ett par badshorts till sig, för det sa jag va väldigt viktigt. Jag plundrar skafferiet på riskakor, colanappar och några kex.

Eftersom att någon drack lite för mycket och fortfarande stank sprit, så skulle vi ta taxi eller så fick jag köra själv. Det va väldigt lugnt på sammandragningsfronten just då, så mitt snåla jag kom fram och vi tog min audi. Jag körde.

På väg från parkeringen kände jag hur det rann längs benen, och innan vi hade kommit upp till rätt avdelning hade jag "blött" ner 2st hela bindor. Nice.
När vi väl kom upp på avdelningen kom samma BM som hade svarat i telefon och satte CTG. Allt såg jättebra ut, bebisen mådde kanon. Hon tittade på vätskan och sa att det va nog vattnet som gått, men att en läkare måste konstatera det. Finns ju faktiskt folk som kissar på sig när de är gravida och tror att det är vattnet som har gått.
Så upp i gynstolen och läkaren kom dit och konstaterade det som vi alla redan visste-Vattnet hade gått.

Vi pratade lite med läkaren och han förklarade läget, att de kunde inte avgöra om de skulle försöka avbryta min förlossning om den skulle komma igång, eller om det skulle få fortsätta.
Efter en stund så säger han att eftersom jag bara va i v 34+4 så va jag några dagar för tidig för att få föda i Nyköping. Deras gräns går vid v 35. Jag kunde förlösas i Nyköping, men skulle då bli skickad till Eskilstuna ändå, eftersom att det inte finns något barnintensiv i Nyköping. Det beslutas att vi ska få åka taxi till Eskilstuna (Eftersom att jag kunde sitta tyckte jag att jag kunde väl sitta i en bil till E-tuna och inte "slösa" en ambulans genom att ligga ned).

Lite efter 10 kom taxin och vi lastade in oss.
Ganska exakt 11.00 hoppade vi ur taxin utanför E-tuna sjukhus. Vi togs emot av en sköterska som satte CTG och pratade lite. Det var när hon sa "Du vet om att du kommer få en bebis inom 2 dagar va???!!!" som jag fattade. Vi kommer inte komma hem utan en bebis. Spännande men samtidigt himla läskigt!!!

Ca en timme senare blir vi uppflyttade till en sal på Förlossningen. Vi fick äta lite mat.
Vi gick in och la oss på vårat rum. Trötta pga festen dagen innan. Vissa tröttare än andra. =)
Sov till och från i några timmar. Det kom in en doktor då och då och kollade läget. Jag hade en del sammandragningar och fick göra ännu en CTG kurva. Fick huvudvärkstablett och kåvepenin (penicillin).

Vid 21 gick vi ut i dagrummet för att titta på tv. Filmen "Wimbledon" gick på tv3. Den är ju faktiskt himla bra, så vi tänkte att vi skulle titta på den. Det var lite kvällsmat framdukat, så jag tog en kvällsmacka och ett glas mjölk.
Kl 22 hade jag så ont att jag inte kunde sitta ner, mådde så himla illa att jag gick in på toan, stängde dörren, men hann inte fram till toalettstolen, så jag spydde rakt ut över en vägg..... så kan det gå. Ner på alla fyra och börja skrubba. Haha, fick bort allt, kräktes lite mer (i toastolen den här gången) och gick ut till Roffa i dagrummet. Förklarade läget för honom och gick in o vi la oss på vårat rum. Jag fick en till kräk-attack och fick en sån påse att kräkas i. Dock va jag ganska tom i magen vid den tiden. (Darlingen gick iväg för att kräkas lite han oxå!!) En BM kom in och vi "Prov andades" lite.

Det gjorde ondare och ondare så jag ringde på klockan och en ny BM kom in. Hon hette Ivana och hade precis gått på sitt pass då vid kl 22. Hon kollade hur öppen jag var och jag fick en värktablett. Jag va öppen ca 3 cm. Hon säger att hon ska komma in efter en timme och kontrollera igen, och om det inte har hänt något då så skulle jag få något så att värkarna ger sig så jag kunde få sova tills nästa morgon.

När det gjorde så ont att jag inte visste var jag skulle ta vägen, ringde jag på klockan igen. Ivana kom in och det visade sig att jag var öppen 9(!!!!!!)cm. 6cm på en timme "Inte undra på att du har haft ont!" säger hon.
De drar iväg med min säng mot ett förlossningsrum. Roffa tar med BB-väskan och följer efter.
Jag får hoppa (??!!) över till en förlossnings säng och får en sån där sexig vit skjorta.

När vi kom till förlossnings salen var klockan över 23. Vet inte exakt. Då började iaf krystvärkarna.
Jag hade så ont så jag försökte tänka på annat. "Jaaaa, 080706 e ju ett ganska bra datum att få barn på, eller kanske 080707".

Jag får en spruta med lite morfin i "sidfläsket".

Det gjorde så ont så jag skrek rakt ut av smärta!

-Sofia, skrik inte, tryck på istället! Säger BM med lugn ton.
-Men jag kommer bajsa på mig!!!! Beklagar jag mig
-Det hör till=) Försöker de skoja till det.

Det jobbigaste var nog att man inte riktigt kunde sägar var det gjorde ont, det gjorde ont i hela kroppen.

De satte sån där grej i huvudet på bebisen så man såg hans ctg kurva.
Darlingen får ge mig vatten typ hela tiden. Hehe värst så törstig man blev! Skrek rakt ut igen.

BM Pratar hela tiden och talar om hur duktig jag är och att "Vid nästa värk måste du trycka på massor"
Jag försöker allt vad jag pallar. Helt plötsligt säger hon att hon ser huvudet. Jag måste ju känna, så jag stoppar ner handen och känner något stort och hårt. Lite läskigt!

Värken efteråt kom han ut. Undersköterskan låg på min mage och tog i allt vad hon pallade. Då kom han ut. ÄNTLIGEN! Conehead, blå-röd, liten spinkig sak. Min son!

Det blev en kille! säger någon i rummet, om det var BM eller undersköterskan.
Jag och Roffa tittade på varandra samtidigt och säger i kör "Det blev en Oliwer!"

På väg till vägning och mätning testade Oliwer att kissa, och det blev mitt i prick. Rakt på undersköterskan.
"Då vet vi att den fungerar!" Säger hon med glimten i ögat.

Oliwer vägde 2735gram och var 47cm lång. Alldeles perfekt!
080707 kl 01.35 V.34+5

Undersköterskan låg på min mage och tryckte allt vad hon pallade igen men hela moderkakan ville inte komma ut. Då fick jag lustgas. Det va skojsigt! Dyngrak på någon sekund! Det va grejer det! Men de skickade iväg mig på operation. Innan de åkte iväg med mig ger de mig något äckligt att dricka. "Det här är nog det äckligaste du någonsin kommer att dricka" Säger en sköterska, Å det hade hon rätt i! FYFAAN!

Ner på OP iaf. Somnade av utmattning. Vaknade upp efter en stund. Då va de klara och jag låg på uppvaket. Vid det här laget hade jag varit vaken i ca 24 timmar (Förutom op), så jag va ganska trött. En sköterska kommer och frågar om jag vill åka upp till Neonatalavdelningen där min lilla son ligger. Hon grattade och önskade oss lycka till när hon lämnade av mig hos mina killar. Jag spydde igen. Så himla yr av all skit de hade gett mig och lustgas o grejer. Så jag bad att de skulle skjutsa in mig på mitt rum så ja fick somna. Kl 06. Ca, ringde jag hem till Mamma o sa att hon hade blivit mormor. Sen somnade jag som en stock. Vaknade vid 10. Studsade ur sängen och in på toan. "AAAAAJJ FAAAAAAN" Jag kom på att jag hade fött ett barn och att det eventuellt kunde svida lite granna när man kissade.
Gick tillbaka in på min sal. Roffa va iväg hos Oliwer. Jag blev jätteyr, drack lite vatten och spydde upp det direkt.
Ringde på klockan så en sköterska fick komma in och torka upp.

Gick in och tittade på min lilla son, men gick in och la mig igen.

Min förlossning va faktiskt väldigt bra!
Vi är så himla nöjda med personalen i Eskilstuna. Både på BB, förlossningen och på Neonatal.
16 juli fick vi åka hemåt. Så 10 dagar va vi kvar.

Så där någonting. Hoppas att ni blev nöjda=)

En väldigt charmig första bild på hela familjen!! =)